Om skidåkning från Sälen till "Sydsvenska Sibirien"
Föga anade väl Gustav Eriksson när han snabbt skidade mot Norge året 1521, att han, 495 år senare, skulle vara orsak till en träff för 70 personer på Idrottsmuseet lördagen den 22 oktober 2016.
annons
Men så blev det, och en av arrangörerna var Lennart "Klingan" Klingberg, löpare som varit svensk terrängmästare och med förnämliga tider på 5000 och 10000 meter på bana. Men "Klingan" är också en mångårig Vasaloppsåkare och skidentusiast och det var ju detta dagens föredrag handlade om. Han började med att presentera Vasaloppets historik på ett informativt och trevligt sätt, allt från starten 1922 fram till dags dato.
En annan som höll i trådarna denna dag var Dan Glans. Dan behöver väl ingen närmare presentation som den välkände hinder- och banlöpare han varit. Alla kommer väl ihåg hans insats på 3000 meter hinder under OS i Montreal 1976 där han placerade sig som sjua. Men vad man kanske inte vet, är att han också har varit (och är) en god skidåkare. Dan kommer ju från Tyringe, en liten ort som under många år var en skånsk skidmetropol med många duktiga skidåkare från trakterna kring Tyringe.
Dan underhöll oss med mustiga och roliga historier om skånska "skidkungar" och skratten duggade tätt. Bland annat berättade han om ett skidlopp som gick i Malmö. En av deltagarna var Sixten Jernberg som fick uppleva riktig "skånsk vinter". "E detta Skåne – de verkar mera vara som Sibirien" utbrast han. Lennart och Dan hade med sig ett härligt gäng från IFK Mora och Vasalopps-organisationen med Rolf Hammar i spetsen. Rolf, tidigare chef för Vasaloppet, berättade sedan initierat om Vasaloppets utveckling "från liten skidtävling till stor industri", vilket också var dagens tema.
Mycket har hänt sedan starten 1922 och man räknar med at mer än en miljon skidåkare har tagit sig fram i skidspåren i något av loppen med Vasalopps-anknytning. Den tekniska utvecklingen är en enorm från att loppet sändes i radion första gången 1925, till första tv-sändningen 1966 och fram till dagens direktsändning från scooter och helikopter. För att serva alla åkarna måste man ta hjälp av 56 olika föreningar och dess medlemmar, och det gäller ju allt från anmälningsdagen till nummerlappar, vallning, transporter, mat och husrum och mycket, mycket mer och inte minst den berömda blåbärssoppan.
Vasaloppet är idag inte bara skidåkning med Tjejvasan, Halvvasan, Kortvasan, Ungdomsvasan, Barnens vasalopp och några till. Nej, nu finns det också möjlighet att cykla sträckan i Cykelvasan med olika sträckningar och med olika varianter av detta. Det allra senaste är Ultravasan där man springer de 94 kilometerna. Ultran finns också som stafettlopp samt i några varianter till. Rolf Hammar som följt utvecklingen i många år, håller det inte för otroligt att nästa steg blir dubbla Ultravasan, d.v.s 18 mils löpning!
Rolf har genom åren som Vasaloppsgeneral träffat alla svenska berömdheter som Mora-Nisse, Sixten Jernberg, Janne Stefansson och många andra och hans många historier från möten med dessa gav oss många skratt.
En annan som var på plats var Stellan Kvärre. Stellan är en mångårig DN-reporter som genom åren varit runt på massor av världens idrottsarenor och har intervjuat stora idrottsmän inom alla sporter. Skidåkning ligger honom vart om hjärtat och han hade massor att berätta om detta.
Det gladde förstås oss på Idrottsmuseet extra mycket, när han inledde sitt anförande med att säga ".. så har jag aldrig varit med om att se ett museum i den här kategorin – inte utomlands heller. Man går andfådd här alltså. Och det är ju tråkigt att vi inte har ett likadant för Vasaloppet." Något som också Rolf Hammar instämde i. "Tänk om vi hade något liknande i Mora för Vasaloppet" utbrast han.